Sista insupandet av Stockholm stad

När jag var yngre, typ i 20-års åldern, var jag inte vidare förtjust i Stockholm. Jag kom hit och bodde hos någon kompis och skulle sedan hinna med att hälsa på så många som möjligt. Så jag såg inte så mycket av själva staden utan mest bara tunnelbanan, kompisarnas lägenheter och några uteställen. Jag tyckte mest att det var en massa jäkt och stress, och massa oskrivna regler som att man ska stå på rätt sida av rulltrappan, vara på ett visst sätt när man stod i kön till något populärt uteställe. Och man fick ju inte visa att man kom från landet och inte hade någon aning om vart man var eller vart man skulle.

När jag sedan började komma hit varannan helg och lära känna staden så började jag mer och mer tycka om den. Som jag tror jag sagt förrut så njöt jag av trängseln från alla människor när jag kom upp med tåget på fredagkvällen. Skillnaden mellan den lilla hålan jag jobbade i och Sth var enorm. (En kollega jag hade tyckte att Vara var som en sån där ödestad man ser i Västernfilmer - tom, torr och öde!!)

Nu gillar jag verkligen Stockholm och har som ni märkt separationsångest, även om det blivit något bättre! Jag ser fram emot att flytta in i huset - även om jag inte riktigt förstår att det är nästan bara en vecka kvar tills vi flyttar!

I tisdags när jag var inne vid Mariatorget så sög jag i mig atmosfären, människorna och känslan - bl a av att åka tunnelbana (jag har ju inte suttit på väg till jobbet och varit stressad över tunnelbanan - så jag tycker fortfarande att det är ganska mysigt att åka tunnelbana - att titta på folk, höra folks samtal samtidigt som man beter sig som alla andra; så där typiskt svenskt - man sitter ensam, pratar inte med någon och undviker ögonkontakt utan försöker bara se upptagen ut.... hur man nu kan lyckas med det när man sitter där och inte har något att göra!).

I går, onsdag, var vi inne i stan en sväng. Vi tog bilen och skulle kolla på ett bord på ett ställe. Vi hittade inte rätt adress så vi åkte runt runt i säkert 40 min innan vi kom rätt. Även då satt jag och sög i mig Stockholm och liksom fyllde på kroppen med så mycket Stockholm som jag bara kunde, som om jag skulle kunna ha det som reserv och ta fram när jag sedan får för mycket Stockholms abstinens. Vi åkte på gator som jag gått på massor av gånger och gator jag aldrig sett förrut. Ibland satt jag och tänkte; men den här affären eller restaurangen ser ju mysig ut! Hit skulle jag vilja gå! Varför har jag aldrig varit här förrut?!

Under vårt letande så växte lite av min karta av Stockholm. Jag har ju fruktansvärt dåligt lokalsinne och kan inte alls Stockholm bra. Nu åkte jag på nya gator och kom till välbekanta gator och fick lite aha-upplevelser: Jaha är det så man tar sig till den butiken. När jag bodde i Gävle så tog det nästan 3 år innan jag fick hela pusslet över staden klart. Delar av stan som jag nästan aldrig var i kunde jag till slut få ihop med resten av min karta. Eftersom Sth är större skulle det väl behövas minst 10 år till för mig för att få in alla pusselbitar över Stockholms stad. Och det skulle ju gälla om jag bodde kvar, nu när jag flyttar härifrån så kommer jag väl aldrig få ihop mitt kartpussel över Stockholm!!