Nu är vi snart fyra veckor gamla. Vi har ju mest sovit och ätit dagarna (och nättera) i ändå. Så mamma och pappa har haft det riktigt skönt! Men nu känner vi oss ganska utvilade och vill testa lite nya saker - som att vara vakna och ligga och kika samt protestera högljutt när vi inte är nöjda med vår tillvaro. Vi brukar inte vara ledsna samtidigt, utan turas om. Man kommer liksom av sig när man hör den andre skrika, eller också blir man så himla trött så man helt enkelt somnar!
Nu tänkte vi presentera oss själva lite närmare! Jag börjar, jag var ju ändå först ut! Något som mamma inte tycker att vi ska lägga så stor vikt vid! Varför, det är ju en stor grej! Jaja i alla fall, jag heter tydligen Tuva men stora syrran kallar mig mest för Syrran eller Tjabolina!
Jag gillar när mamma eller pappa pratar med mig och när det är lite liv och rörelse runt omkring, kanske en fin lampa att titta på eller speldosan som spelar. Jag tycker också om när mamma eller pappa klappar mig i pannan och gillar verkligen att mysa till det med min gosefilt.
De sista två dagarna har jag inte varit riktigt nöjd, jag blir så himla förbannad på kvällen när jag inte får mat med en gång och sedan behöver jag lite hjälp att komma till ro - men det verkar mamma och pappa inte ha fattar riktigt än! De borde väl fatta att man är lite extra hungrig och sällskapssjuk på kvällen!! Brorsan han ligger där med sin napp och blir överlycklig när nappflaskan kommer fram, men ibland förstår jag inte vad man ska göra med de där grejerna! När man är så här ny i livet vet man inte alltid riktigt vad man vill helt enkelt! En sak kan kännas bra ena stunden för att sedan övergå till att inte alls kännas bra - det är väl inte så konstigt med det!
Min storasyster älskar att pussa och krama mig och brorsan. I går hjälpte hon mamma att byta blöja på mig när jag hade bajsat, jag passade på att visa min uppskattning (jag vet ju att hon älskar bajs och kiss!) så jag bajsade helt enkelt på henne! Hon blev lite förvånad men tog det hela som jag tänkt mig - mycket bra!!
Ja det var allt för denna gång, återkommer igen när jag lärt känna den här världen lite mer. Nu är det brorsans tur!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Guud, vilka härliga blogg-inlägg! Fick tårar i ögonen! Längtar efter att lära känna dem!!!
Kramar
Håller med Tessan, jättekul att läsa om deras personligheter. Tycker också att det är oviktigt vem som kom först. Det kommer de påminna varandra om så bra ändå:-) Specillet Tuva kommer nog tycka att det är VÄLDIGT viktigt... Kram kram
Skicka en kommentar